1858-1921 Belgian Fernand Khnopff Gallery Fernand Khnopff was born to a wealthy family that was part of the high bourgeoisie for generations. Khnopff's ancestors had lived in Flanders since the early 17th-century but were of Austrian and Portuguese descent. Most male members of his family had been lawyers or judges, and young Fernand was destined for a juridical career. In his early childhood (1859-1864) he lived in Bruges where his father was appointed Substitut Du Procureur Du Roi. His childhood memories of the medieval city of Bruges would play a significant role in his later work. In 1864 the family moved to Brussels. To please his parents he went to law school at the Free University of Brussels (now divided into the Universite Libre de Bruxelles and the Vrije Universiteit Brussel) when he was 18 years old. During this period he developed a passion for literature, discovering the works of Baudelaire, Flaubert, Leconte de Lisle and other mostly French authors. With his younger brother Georges Khnopff - also a passionate amateur of contemporary music and poetry - he started to frequent Jeune Belgique ("Young Belgium"), a group of young writers including Max Waller, Georges Rodenbach, Iwan Gilkin and Emile Verhaeren. Khnopff left University due to a lack of interest in his law studies and began to frequent the studio of Xavier Mellery, who made him familiar with the art of painting. On the 25th of October 1876 he enrolled for the Cours De Dessin Apres Nature ("course of drawing after nature") at the Academie Royale des Beaux-Arts en Bruxelles. At the Academie, his most famous fellow student was James Ensor, whom he disliked from the start. Between 1877 and 1880 Khnopff made several trips to Paris where he discovered the work of Delacroix, Ingres, Moreau and Stevens. At the Paris World Fair of 1878 he became acquainted with the oeuvre of Millais and Burne-Jones. During his last year at the Acad??mie in 1878-1879 he neglected his classes in Brussels and lived for a while in Passy, were he visited the Cours Libres of Jules Joseph Lefebvre at the Acad??mie Julian.   Related Paintings of Fernand Khnopff :. | Under the trees | A Dreamer Nevermore | Brown eyes and a Blue Flower | The Bridge at Fosset | Portrait of Princess Theodule de Grammont-croy |
Related Artists:
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
Amedeo Modigliani
Italian Expressionist Painter and Sculptor, 1884-1920 Amedeo Clemente Modigliani (July 12, 1884 ?C January 24, 1920) was an Italian artist of Jewish heritage, practicing both painting and sculpture, who pursued his career for the most part in France. Modigliani was born in Livorno (historically referred to in English as Leghorn), in northwestern Italy and began his artistic studies in Italy before moving to Paris in 1906. Influenced by the artists in his circle of friends and associates, by a range of genres and art movements, and by primitive art, Modigliani's œuvre was nonetheless unique and idiosyncratic. He died in Paris of tubercular meningitis, exacerbated by poverty, overworking, and an excessive use of alcohol and narcotics, at the age of 35.
Joachim Wtewael
1566-1638 Flemish Joachim Wtewael Galleries Dutch painter and draughtsman. He was one of the last exponents of MANNERISM. From c. 1590 until 1628, the year of his latest known dated paintings, he employed such typical Mannerist formal devices as brilliant decorative colour, contrived spatial design and contorted poses. He sometimes combined such artifice with naturalism, and this amalgam represents the two approaches Dutch 16th- and 17th-century theorists discussed as uyt den geest (from the imagination) and naer t leven (after life). Wtewaels activity reflects the transition from Mannerism to a more naturalistic style in Dutch art. Slightly over 100 of his paintings and about 80 drawings are known. Subjects from the Bible and mythology predominate; he also painted several portraits, including a Self-portrait (1601; Utrecht, Cent. Mus.).